Flera länder och självstyrda regioner i Västeuropa har under 2000-talet reformerat sättet att finansiera public service. I typfallet har det handlat om att övergå från ett system baserat på en tv-licens till en teknologioberoende medieavgift (medieskatt, public service-skatt, etc). Syftet med en specifik avgift av skattenatur har dels varit att trygga public service-finansiering på sikt, dels att garantera public service politiska oberoende genom att hålla finansieringen separat från den allmänna budgeten. 

Syftet med denna promemoria är att ställa finansieringen av åländsk public service i relation till finansieringen av public service i geografiskt närliggande eller samhälleligt jämförbara regioner. 

Avgiften för public service i nordiska länder och självstyrda områden går ändå inte att jämföra rakt av. Den som studerar till exempel Finland, Sverige och Åland, märker rätt snart att principerna för hur medieavgiften tas ut varierar, till exempel nivån på dess maxbelopp, principerna för dess progressivitet och för vilka som helt befrias från avgift; hur avgiften fördelas mellan privatpersoner och samfund etc. Dessa avvägningar är i grunden en politisk diskussion. 

För att få en bild av finansieringens relativa storlek kan man dock göra en jämförelse mellan länder och självstyrda områden genom en enkel division, där den totala public service-avgiften ställs i relation till befolkningens storlek. 

Siffrorna i nedanstående uträkning är hämtade från officiella källor (se noggrannare utredning i bilaga 1). Den färskaste allmänt tillgängliga datan har använts, men jämförelseåren är inte helt identiska. All data härstammar dock från 2020-talet. 

Område, medieavgift i medeltal/person 

Finland (Hela Yle): 91 euro (exkl. moms) 

Finland, den svenska språkminoriteten (Svenska Yle): 242 euro (sic!) 

Sverige (SVT, SR, UR): 847 sKr (74 – 84 euro, ber. på valutakurs) 

Färöarna (Kringvarp): 164 euro 

Åland (ÅRTV, SVT, SR, UR, TV4, Yle, övrigt): 85 euro 

Åland (För ÅRTV): 70 euro (exkl. moms) 

För att jämförelsen ska vara meningsfull behöver de olika medeltalen ställas i relation till vilka tjänster medborgarna får tillgång till. Då finländare betalar medieavgift för Yles tjänster och svenskar betalar för SVT, SR och UR, garanterar den åländska public service-avgiften att ålänningarna får tillgång till såväl finländsk som svensk public service samt den svenska kommersiella tv-kanalen TV4, utöver det egna public servicebolaget Ålands radios och tv:s (ÅRTV:s) utbud. 

ÅRTV finansieras med ca 70 euro per ålänning , medan ca 13 euro per ålänning erläggs för rättigheter för tv-sändningar från Sverige (public service-kanalerna och TV4). Ålänningar har inte tillgång till allt material på SVT Play och Yles finskspråkiga oöversatta produktion är i praktiken otillgänglig för många på ett enspråkigt svenskt örike, men rabatten är ändå avsevärd.  

I sammanhanget behöver man också komma ihåg att medieproduktion och i synnerhet radio- och tv-produktion är verksamhet där skalfördelarna för miljonbefolkningen i riket och Sverige är betydande. Till exempel kan det noteras att distributionen (dvs den infrastruktur, teknik och personal som krävs för att sköta utsändningar via master etc) förbrukar hela 17 procent av ÅRTV:s budget, men bara 5 procent av Yles. 

Också annars är det relativt sett klart mer resurskrävande att producera public service för mindre befolkningsgrupper än för större. Det syns tydligt i jämförelse med den public service som produceras för den svenskspråkiga minoriteten i Finland (ca 300 000 personer, exklusive Åland 270 000) och självstyrda Färöarna (ca 54 000 invånare). 

I Finland utgör den svenska befolkningen ca 5 procent. Exakt hur stor del av Yles budgets som viks för Svenska Yle kan beräknas på lite olika sätt, men enklast är att analysera antalet årsverken som Svenska Yle brukar, vilket för 2022 var 412 årsverken. Då hela Yle förbrukar 3 343 årsverken kan man sluta sig till att Svenska Yle tar i bruk ungefär 12,3 procent av Yles (personal)resurser, konservativt räknat (421/3343 = 0,123... beakta att Svenska Yles årsverken är anges exklusive de tjänster inom foto, grafik och klipp som Svenska Yle köper internt av de finska kollegorna). 

Med andra ord genomförs via den finländska Yle-skatten en rätt betydande resursöverföring från språkmajoriteten till språkminoriteten. Räknat per svenskspråkig finländare används med andra ord ca 243 euro per svenskspråkig finländare för att producera public service på svenska. 

I ljuset av att kostnaden för public service per invånare tenderar att öka ju mindre befolkningen är, blir också Färöarna och ögruppens public service-bolag Kringvarp en intressant jämförelsepunkt, inte minst då Färöarna också i fråga om storlek, självstyrelse och positionen som nordiskt ösamhälle är något av en kusin till Åland. Räknat per capita är Kringvarps finansiering mer än dubbelt så stor som ÅRTV:s. Antalet anställda är enligt kvf.fo 80.  
 

Slutsatser 

Ålands utgifter för public service är små jämfört med närområdena. Jämfört med mindre befolkningsgrupper som färingar eller svenskspråkiga finländare är finansieringen av åländsk public service dubbelt eller rentav tre gånger så liten. 

Ålänningarna drar nytta av den public service-journalistik som produceras av Svenska Yle, SVT, SR och UR, och erhåller den till förmånligt pris. 

Det är upp till Ålands lagting att besluta på vilken nivå åländsk public service-finansiering bör ligga till exempel i en nordisk jämförelse. Då lagstiftaren beslöt om att införa en åländsk medieavgift 2018 framgår det i förarbetet till beslutet att reformens syfte var att vara intäktsneutral i förhållande till den tidigare licensfinansieringen (som dessförinnan inte indexjusterats på flera år). Våren 2023 har Ålands landskapsregering informerat ÅRTV:s ledning och styrelse om att eftersläpningen av skatteuppbörden gör att det med exakthet inte går att utvärdera utfallet av det nya systemet ännu (bilaga 2), men sett till de summor som de facto betalats ut till ÅRTV verkar det som om den medieavgift som fastslogs 2018 är för anspråkslös för att uppfylla lagstiftarens egen ambition.  

Den tidigare tv-licensen indexjusterades i stort sett inte under 2010-talet. Under 2019, det sista hela året med tv-licens uppgick licensintäkterna för ÅRTV:s del till 2 195 418,68 euro, vilket indexjusterat för 2022 (juni) borde motsvara en intäkt om 2 371 288 euro - ungefär 78 euro per ålänning. 

Källor, sata och beräkningar 

Åland 

Invånare (2023): 30 350 (Åsub) 

medieavgift 2022, totalt: 2 583 648,45 euro (Landskapet Ålands Årsredovisning 2022) 

medieavgift 2022, utbetalt till ÅRTV: 2 118 996,00 euro (exklusive moms 10 %, ÅRTV:s bokslut 2022) 

mellanskillnad: 2 583 648,45 - 2 118 996,00 = 464 652,45  

medieavgift per ålänning:  2 583 648,45/30 350 = 85 euro (85,128...) 

per ålänning för ÅRTV: 2 118 996/30 350 = 70 euro (69,819...) 

per ålänning för SVT, TV4:  382 581/30 350 = 13 euro (12,606...  Se: https://www.regeringen.ax/sites/default/files/attachments/protocol/nr6-2...) 

ÅRTV årsverken ≈ antal anställda = 23,01, varav redaktionen 14,74. (ÅRTV årsberättelse 2022)  

Jämförelsetal licensmedel 2019: 2 195 418,68 euro, indexjusterat 2 371 288 euro (ÅRTV:s bokslut 2019, indexjustering enligt Åsubs konsumentprisindex (2015=100) 2019M06 -> 2022M06) https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__KO/KO009.px/ 

Finland, Yle 

Invånare (2023): 5 560 000 (Statistikcentralen augusti 2022, avrundat, https://web.archive.org/web/20220920050733/https://stat.fi/sv/publikatio...) 

Medieavgift 2022, totalt: 506 200 000 (utbetalt till Yle, exkl moms 10 %, Yles årsredovisning 2022, https://drive.google.com/file/d/12g0wFFuUUlJeE9uMWjyu4m3Ti2Vqpioi/view) 

Medieavgift per finländare: 506 200 000 / 5 560 000 = 91 euro (91,04) 

Finland, Svenska Yle  

Svenskspråkiga invånare: 287 052 (Statistikcentralen, https://www.tilastokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vaesto_sv.html#befolkning...)    

Svenskspråkiga invånare exklusive Åland: 287 052 – 30 350 = 257 000 (avrundat uppåt) 

Antal årsverken Svenska Yle: 412 (enligt Svenska Yles HR-avdelning per e-post, april 2023, detta är antal årsverken inklusive vikarier, inhoppare och medieproduktion, men exklusive så kallade DT-timmar, d.v.s. tjänster inom klipp, grafik och foto som Svenska Yle köper internt av “finska” Yle. 412 årsverken kan alltså sägas vara en konservativ uppskattning) 

Antal årsverken hela Yle: 3 343 (Yles årsredovisning 2022, https://drive.google.com/file/d/12g0wFFuUUlJeE9uMWjyu4m3Ti2Vqpioi/view) 

Andelen årsverken reserverade för Svenska Yles produktion: 412/3343 = 12,3 procent (uträkningen bör förstås som ungefärlig) 

Medieavgift förbrukat för Svenska Yle givet personalens storlek:  506 200 000 * 0,123 = 62 262 600 euro 

Medieavgift förbrukad per svenskspråkig finländare: 62 262 600 euro / 260 000 = 242 euro. (242,257...) 

Att notera: Gränserna mellan språkgrupperna i riket är allt annat än skapa, och det är heller inte alltid gränserna mellan svenska och ”finska” yle. En Svenska Yle kan, både för enskilda program och för sitt helhetsutbud, nå publiksegment som har finska angivet som modersmål i folkbokföringen men som i praktiken lever med en fot i det svenska.   

 
Färöarna   

Invånare: 54 157 (December 2022); 52 831 (December 2020) (https://hagstova.fo/en/population/population/population) 

Medieavgift totalt (2020): 64 669 000 DKR = 8 681 370,91 euro (Kringvarp: https://kvf.fo/umkvf/leiklutur/kringvarpsgjald-og-figgjartol) 

Medieavgift per färing 2020: 8 681 370,91 / 52 831 = 164 euro (164,323...) 

Antal anställda: 80 (Kringvarp: https://kvf.fo/umkvf/aboutus) 
 

Sverige  

Invånare: 10 522 000 (Statistikmyndigheten 27.12.2022, https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sveri...

8 909 400 000  kronor  (Myndigheten för radio och tv, se specifikt Medelsvillkor för de olika public service-bolagen, https://www.mprt.se/sanda-och-publicera-media/public-service/ ) 

SVT 2022: 5 244 900 000 Kr (https://www.mprt.se/globalassets/dokument/sandningstillstand/public-serv...) 

SR 2022: 3 201 400 000  Kr (https://www.mprt.se/globalassets/dokument/sandningstillstand/public-serv...)  

UR 2022: 463 100 000 Kr (https://www.mprt.se/globalassets/dokument/sandningstillstand/public-serv...) 

Medieavgift per svensk: 8 909 400 000 / 10 522 000 = 847 SKR (846,7402 …)