Translate this page

This is a service provided by Google Translate. Please note that by using it, Ålands Radio och TV cannot guarantee the accuracy of the translation.

Publicerad: tisdag, 29 september, 2020 - 18:01Uppdaterad: fredag, 2 oktober, 2020 - 10:49
  • Museiubåten S-189 i S:t Petersburg. I dag är alla whiskeyklassbåtar i rysk tjänst avvecklade. FOTO: Wikimedia/CC3
  • Det nyligen upptäckta hålet i Estonias sida FOTO: Discovery
  • Jan Grönstrand FOTO: ÅRTV 2015

Ubåtsingenjör om Estonia-ryktena: "Det är sannolikt"

En ubåt av äldre snitt, med spetsig förstäv, skulle kunna åstadkomma det hål som nu upptäckts på m/s Estonia. Det menar Jan Grönstrand, ingenjör som arbetat med ubåtar i Sverige.

Det cirkulerar ett envist rykte om att en svensk ubåt skulle ha rammat och sänkt m/s Estonia. Jan Grönstrand är civilingenjör med inriktning mot skeppsteknik och arbetade i tio år med ubåtskonstruktion  inom den svenska Försvarsmakten. Att en svensk ubåt skulle ha rammat Estonia avfärdar han.

1994 hade hade Sverige 12 ubåtar, 5 st  Sjörmenklass, 3 stycken Näckenklass och 4 stycken Västergötlandklass - allihop ordentligt moderna, med fem torpedtuber för Sveriges två olika torpedkalibrar och en hel del elektronisk hydrofonutrustning i fören under ett relativt känsligt akustikdämpande material. Att tänka sig att en sådan skulle ramma ett fartyg med stålskrov är orimligt. Underförstått: En kollision hade inneburit en massa dyr varvstid för reparationer.

Däremot fanns den ryska ubåten "Projekt 613", med Natobeteckningen "Whiskey". 236 stycken byggdes med den tyska andravärldskrigsubåten "typ XXI" som förebild. En hel del höll till i Östersjön, och en gick till och med på grund utanför Karlskrona i Sverige - U-137. Under andra världskriget hade u-båtarna väldigt spetsig för, och det hade Whiskey också. En sådan skulle i teorin kunna åstadkomma hålet i Estonia, menar Jan Grönstrand.

Men är det bara konspirationsteorier? Stoff för en spännande deckare? I inslaget i Åland idag fick Jan Grönstrand redogöra för sina teorier.

Skulle en whiskeyklassubåt kunnat ha rammat Estonia, åstadkommit hålet i skrovet och ändå inte skadats så mycket att ubåten tappat flytkraft?

Sannolikt, menar Jan Grönstrand.

Fotnot: Den officiella slutrapporten från Estonias förlisning hittar du här.

Fotnot 2: Artikeln ändrades 2 oktober klockan 10:48. Listan över operativa ubåtar i svensk tjänst var felaktig. Bland annat listades Gotlandklassen som operativ, den första båten i klassen började tjänstgöra först 1995.

Ålands Radios journalistik ska alltid vara trovärdig och opartisk. Vi är oberoende från politiska, religiösa, ekonomiska och kommersiella intressen.

Läs mer om bolaget och vårt arbete »