De flesta har säkert sett långtidskurvan över åländsk arbetslöshet: En puckel på 90-talet efter Sovjetunionens sönderfall, sedan en jämn kurva över nästan ingen arbetslöshet alls i tjugo års tid – med en liten men stadig uppgång från finanskrisens 2008-2009 – och sedan en jordbävningskurva när pandemin kom igång på allvar och alla företag tycktes gå på knäna samtidigt.

Just nu slår Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet AMS rekord i antal lediga tjänster, men arbetslösheten förändras långsamt. Det beror på dålig matchning. Näringslivet vill ha kompetens som inte finns tillgänglig på Åland.

Så hur ska långtidskurvan se ut framöver? Vilket är de arbetssökandes ansvar när det gäller att skola om sig, och vad är landskapsregeringens jobb i sammanhanget?

Åland idag ställde frågorna till näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) och tidigare näringsminister Camilla Gunell (S).