Sedan Ålandsöverenskommelsen trädde i kraft på 1920-talet har det funnits en regel som säger att ålänningar ska genomföra sin plikttjänstgöring hos Lots- och fyrinrättningen, en myndighet som inte funnits på decennier.

I förslaget till ny självstyrelselag har det funnits en skrivelse om tjänsteplikt för ålänningar, men det är ännu bara ett förslag, och det är dessutom osäkert om självstyrelselagsrevisionen någonsin kommer att klubbas igenom i lagtingen. Försvarsministern har själv uttalat sig om att ålänningar borde omfattas av pliktlagen i riket, men i form av civiltjänstgöring.

I går uttalade sig republikens president i frågan under sitt Ålandsbesök. Enligt honom finns inga sådana planer, åtmistone inte just nu. Alltså är det tjänstgöring på en nedlagd myndighet som gäller, i praktiken ingen plikttjänstgöring alls med andra ord.

Men det finns undantag. Presidenten kan på inrådan av regeringen utlysa undantagstillstånd, inför ett väntat angrepp eller efter kris- eller krigshändelser i vår närhet. Då gäller i stället beredskapslagen från 2011. Enligt den ska en särskild förordning skrivas, och där kan det ingå beredskapstjänstgöring även för Ålänningar.

Så vad gäller egentligen för ålänningar? Och vad händer om det någonsin blir krig, eller krig i något grannland som kräver någon form av mobilisering av samhällsresurserna? Vi ställde frågorna till Rainer Åkerblom, förvaltningschef och operativt ansvarig för beredskapsplanläggningen på Åland.