1. Färre kommuner behövs på Åland.

Ja, vi är övertygade om att vi behöver livskraftiga kommuner där vi ska värna om att skolor, dagis och äldreboende ska finnas kvar nära de som bor där. Vi behöver samarbeta mera.

Absolut. Dagens kommunstruktur skapar för mycket byråkrati. Starkare kommuner behövs särskilt för äldreomsorgen och att möta att allt fler drabbas av demens. Även för skola och särskilt stödet till barn med särskilda behov måste stärkas.

2. Tunnel till Föglö är ett måste.

Ja, men kostnaderna bör utredas och projektet verkställas som ett samprojekt mellan det offentliga och det privata. 

Ja, vi anser att kortrutten är den bästa vägen till en Föglötunnel. Vi är beredda att utreda en fastförbindelse från Gripö nästa mandatperiod.

Nej. En tunnel har bedömts vara ett riskprojekt med tanke på kostnaderna. Om tunnlar vore lönsamma skulle det redan ha byggts tunnlar i Östersjön.

3. PAF-pengarna ska gå till landskapets driftbudget.

Ja och nej, PAF medel ska i första hand användas för att trygga tredje sektorns verksamhet (så var grundtanken då PAF bildades). Från tidigare har investeringar som Alandica, sjöfartmuseét , Pommerndockan mm finansierats med PAF medel. Även olika utredningar tex byggande av en motorbana i Eckerö, olika projektanställningar mm har finansierats med PAf medel. 

Nej, inte som huvudregel även om ”allmännyttig verksamhet” är ett begrepp som täcker det mesta.

Ja. Först ska tredje sektorn få sin andel, resten ska finnas som reserv för att sörja för svackor i ekonomin och trygga bl.a. hälso- och sjuvården.

4. Bestämmelser kring hembygdsrätten ska luckras upp.

Nej, vi riskerar inte våra särrättigheter inom EU. 

Ja, vi tycker att personer från EU som t.ex. Sverige, som bott på Åland i fem år och kan svenska ska ha rätt att söka hembygdsrätt.

Nej. Vi diskuterar gärna moderniseringar, men är försiktiga med att förändra fundamenten för självstyrelsen.

5. Större miljökrav bör ställas på åländska bolag.

Ja, men inte i högre grad än på företag i våra närregioner eftersom det skulle omöjliggöra konkurrens på lika villkor.  

Ja, vi ska vara i framkant i vårt hållbarhetsarbete men vi kan inte heller ställa högre krav och ha strängare regler för våra åländska företag än i våra grannländer, de är inte sund konkurrens.

Ja. Större miljökrav måste ställas på alla för att klara klimathotet, också på företagen. Glädjande är att många företag har förstått utmaningen. Det är viktigt att våga ställa krav på företagen, men också på offentlig sektor ska vara en förebild i klimatarbetet.

6. Landskapets förvaltning är för stor och dyr.

Ja, den kan effektiviseras och det finns ett behov av omstruktureringar då vissa avdelningar och enheter behöver förstärkas. 

Ja, om vi med landskapets förvaltning avser också kommunerna och kommunförbunden. Vi är idag överorganiserade.

Nej. Självstyrelse kostar och ska vara ett mervärde för ålänningarna. Vår service ska vara minst lika bra som i riket. Vi vill inte spara på varken sjuksköterskor eller lärare.

7. Åland ska ha större skattebehörighet.

Ja, det är det långsiktiga målet men det förutsätter det finns en bred majoritet i lagtinget och positiva signaler från näringslivet.  

Ja, beskattningsinstrumentet är ett viktigt medel för att skapa god näringspolitik och bygga hållbarhet. Övertagande av en del av beskattningen är motiverat.

Nej. Åland kan ha det på sin framtida önskelista, men realistiskt kommer Åland inte att få ökad behörighet på skatteområdet.

8. Även landskapsägda bolag ska följa offentlighetsprincipen.

Ja, vi ska ha maximal transparens enligt AB-lagen. 

Nej, offentliga bolag ska följa den lagstiftning som den bolagsform de lyder under.

Självklart. Bolagen är i ålänningarnas ägo och de ska ha rätt till insyn i allt som inte är att beakta som affärshemlighet eller kan skada tredje part.

9. ÅHS ska vara avgiftsfritt för barn och unga.

Nej, inte helt avgiftsfritt men vi har under denna mandatperiod tagit bort avgifter för barn och unga på hälsocentralen och sänkt högkostnadsskyddet.

Ja. Är mycket glad för att det införts inom primärvården, men låga avgifter inom sjukvården är viktigt för både gammal som ung.

10. Näringsrätten har spelat ut sin roll och ska avskaffas.


Nej, men tillämpningen kan förtydligas och moderniseras. 

Nej, men vi anser att vi behöver tillsätta en parlamentarisk grupp med alla politiska partier representerade för att göra en noggrann översyn av näringsrätten. De vi ändrar går inte att ändra tillbaka och vi måste vara säkra på att vi gör rätt beslut.

Nej. Näringsrätten måste dock omformas pga alla undantag som gjorts kan inte längre 2/3 majoritet försvaras, endast en majoritet ålänningar dvs 51%. Modernisering är nödvändigt.

1. Färre kommuner behövs på Åland.

Det är upp till kommunerna att bestämma sin egen framtid och inte en partiledare i staden.

Nej, det är viktigt med närdemokrati och service till de som bor längst bort från centralorterna. Detta garanteras genom kommunerna. Det har hittills inte presenterats någon utredning om några som helst ekonomiska fördelar med att slå samman kommuner.

Ja. Ur ett hållbarhetsperspektiv måste vi se Åland som en helhet. Men hur det ska göras måste diskuteras mera.

Ja, på basen av frivillighet.

2. Tunnel till Föglö är ett måste.

Skärgården måste återupplivas och en tunnel till Föglö är ett bättre alternativ än Gripöbron och en dyr ny färja.

Ja, vi vill ta ett helhetsgrepp för att utveckla hela skärgården på ett hållbart sätt. Tunneln är absolut det intressantaste av alternativen ”kortrutt” vs. Tunnel.

Ja, om det visar sig vara det smartaste och mest hållbara alternativet.

Ja, åtminstone väldigt bra.

3. PAF-pengarna ska gå till landskapets driftbudget.

PAF medlens användning bör utgöra en grund för föreningslivet/tredje sektorn samt en buffert inom övrig verksamhet som gynnar den enskilde medborgaren.

Nej. Det gör bokstavligen Åland till casinoekonomi. Ett samhälle som är beroende av spelintäkter är inte hållbart på sikt.

Nej, de ska fortsättningsvis gå till föreningslivet.

Ja, en del kan gå dit, men största delen till tredje sektorn, dock inte till föreningar med politisk karaktär som ex Regnbågsfyren och Feministparaplyet.

4. Bestämmelser kring hembygdsrätten ska luckras upp.

Nej. Självstyrelsens grundbultar skall inte ruckas däremot skall tillämpningen inte ändra från regering till regering.

Ja, det som behöver ändras är att man inte ska behöva bli finsk medborgare för att få hembygdsrätt.

Nej, men man kunde se över kravet på finskt medborgarskap för hembygdsrätt. Det ska vara enkelt att bli ålänning.

Möjligen, men det kräver nog både analyser och bred enighet.

5. Större miljökrav bör ställas på åländska bolag.

Frågan är diffus. Miljökrav skall bygga på lagstiftning som ständigt förnyas och målsättningen i lagstiftningen är att bästa möjliga miljöteknik skall krävas.

Ja, men då måste de också få ekonomiskt stöd och sakkunnig rådgivning i frågan.

Ja, det gäller allt och alla.

Ja, men inte större än på annat håll.

6. Landskapets förvaltning är för stor och dyr.

Ja, det finns säkert bitar som kan skötas av privata aktörer.

Nej, men allt tål att ses över.

Ja, man bör mer systematiskt gå igenom den. Privata sektorn krymper och den offentliga växer.

7. Åland ska ha större skattebehörighet.

Ja, vi ska överta beskattningsverktyget i sin helhet för att få kontroll över både inkomster och utgifter.

Ja, om det är motiverat och betydelsefullt i omställningsarbetet.

Ja, marginellt.

8. Även landskapsägda bolag ska följa offentlighetsprincipen.

Ja, det är viktigt med transparens för att behålla trovärdigheten.

Ja, men affärshemligheter ska skyddas.

9. ÅHS ska vara avgiftsfritt för barn och unga.

Nej, men avgiften för barn o unga under 18 år ska vara inkomstbaserad där ekonomiskt utsatta barnfamiljer inte betalar någon avgift. Ett frikort delas ut på basen av beskattningsbeslut.

Nej, men barn och unga ska ha ett lågt högkostnadstak.

10. Näringsrätten har spelat ut sin roll och ska avskaffas.


Nej. Näringsrätten är en grundbult i Självstyrelsen och tillhör våra undantag i EU rätten och hittills inte hindrat näringslivets utveckling.

Nej, näringsrätten är ett av de viktigaste verktygen vi har för att skydda vårt svenska språk. Dessutom är det en undantagsregel godkänd av EU som vi inte kan ta tillbaka om vi avskaffar den.

Nej, men den kan modifieras. Det viktiga är ju naturligtvis att all service skall ges på svenska. Regler om styrelsens sammansättning kan förändras.